Nej, jag har inte gått under jorden. Jag är bara mitt i en period av "födelsedagar-som-ska-avverkas-samt-byte-av -dator".

Så jag slänger in ett tips på en fisksoppa så länge. Ett litet avsteg från vår normala "korv-med-makaroner" meny, vilket förstås inte är så illa. Vi har modifierat receptet lite och valt bort räkor och lagt till lite mer fisk istället. Det blir ganska ordentliga portioner så man behöver inte gå hungrig, och det bästa är att detta ryms inom min "Nya Tider"/Viktklubbs middagsbudget!

Så detta fick bli ett litet "hej" och "dagens mattips" i ett och samma.

Variationen av vår vardagsmat är under all kritik. Vi är fast i barnmatsträsket och det är inte mycket middagsmenyn ändrar sig från vecka till vecka. Det positiva är att det bara kan bli bättre. Men det krävs trots allt en liten insats för att det ska ske en förändring. Nytt år och nya tankar, och då sitter vi där återigen och grubblar på hur vi ska lösa vårt matproblem. Vi siktar på just en liten insats. Vårt mål för i år blir att försöka få till en ny maträtt på menyn varje vecka. Kriterierna vi har är att maträtterna ska gå att laga på runt en halvtimme. Målet kommer nog bli ganska tufft att nå, och jag tror inte vi kommer lyckas precis varje vecka. Men om det så ens skulle bli varannan så är det ett fall framåt. Ett litet steg i rätt riktning för att bryta våra vanor.

Vad hände då med boken som skulle inspirera till förändring redan tidigare år? Ja, den köptes ju för mer än ett år sedan och det är bara att konstatera att den stått på hyllan sedan dess. Så lättlurad kan man vara. Jag trodde nog att den kunde ha gett oss en spark därbak, men icke sa nicke.

Sagt och gjort, vi följde principen i boken och kokade grytbitarna redan i söndags kväll. Enkelt (nåja, om man bortser från de par gånger det kokade över på halva spisen), bara koka i 1.5h och sen låta svalna och in i frysen.

Så igår var det premiär för tillagning av ”Kalops på en kvart”.  Medans potatisen kokade fixades grytan i ordning utan större problem, och avslutningsvis åkte de tinade köttbitarna i för uppvärmning. Summa summarum: Det funkade faktiskt! Se där – en ny maträtt att lägga till på vår magra matlista.

Hur blev omdömet från barnen? Nja, som alltid när något nytt introduceras så rynkade storebror på näsan. Lillasyster valde denna dag att avstå middag (läs: en sån där härlig kväll fylld med trots, som dock inte hade något med Kalopsen i sig att göra).

Jag håller hårt i vissa finska traditioner och dit hör memma på påsk. Memma är en speciell påskdessert som serveras kall med strösocker och gräddmjölk. Den som smakar memma för första gången klassar den nog inte som en delikatess direkt, och det kan man kanske förstå om man sneglar på innehållsförteckningen som listar rågmjöl, rågmalt, sirap och pomeransskal. Men med tiden kan även den mest skeptiske lära sig att tycka om efterrätten. Maken äter numera gärna en portion, och liknar det vid whisky som enligt honom tar en 7-8 år att tycka om... Själv är jag nöjd över att kunna köpa memma i stora matbutiken såhär i påsktider - då är min påsk räddad!

Nytt år och ny energi! Äntligen har jag återupptagit brödbakandet av "mitt dagliga bröd" - Dansken. Det blev ju ett kort ofrivilligt uppehåll, och efter det kom jag liksom aldrig igång igen. Men idag har rutinen återställts. Hjälpande händer fanns det också gott om. Och med det faktum att antal (synliga) visdomständer nu är nere på noll hoppas jag att rutinen kommer att hålla i sig länge länge.