Vi fick glädjande besked tidigare i veckan, häckplantorna var på ingång till plantskolan. Med andra ord fick grävarbete högsta prio på utelistan. Första arbetet innebar att skala av grässvålen från det partiet vi tänkt plantera på. Det gjordes i veckan av två tappra grävgubbar.

Den lediga fredagen användes till själva grävarbetet. Vi började i varsin ände och möttes till slut på vägen. Något ledbrutna, något trötta. Grävarbete är svettigt. Tidsmässigt gick det relativt snabbt ändå, och vi upptäckte att det är stor skillnad på att gräva finjord vs. fuljord.

Och så lördagen då. Hänga på låset till plantskolan, fylla bagaget med "ligustrum vulgare atrovirens". Jag vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig av barrotsplantor. Jag trodde de skulle vara mycket fjuttigare, liksom bara en pinne eller nåt sånt. Ja de är väl i och för sig inte som buskar direkt, men jag blev ändå positivt överraskad över det vi packade upp ur påsarna. Fast det är ju lite irriterande såhär i efterhand att man inte tar reda på saker i förväg, utan bara förutsätter något och sedan fattar diverse beslut baserade på de gissningarna.
(Update: det finns visst också olika storlekar på barrotsplantor upplyste maken mig om, vi valde de som var något dyrare)

Vissa av plantorna var kraftigare än andra med något fler förgreningar. Vi har planterat några extra, på annan plats, för att ha utifall det är några plantor som inte tar sig. Så har man liksom plantor som förhoppningsvis växt till samma höjd, att bara byta ut med.

Planteringen tog hela lördagen i anpråk. Inte lika tungt arbete som själva grävjobbet, men ändå jobbigt på sitt sätt. Men med lite teamwork går det som bäst. Vi har placerat ut droppslang för smidigare bevattning framöver. Med den utrullad under planteringen var det också lätt att se vilka avstånd plantorna skulle ha (hålen i droppslangen är placerade just 3 per meter). När dagen sedan övergick till kväll och alla plantor till slut var i marken var det riktigt skönt att få sätta sig i soffan. Det känns i kroppen efter ett rejält dagsverke.

Det finns många olika skolor kring när beskärning ska ske, skötsel, osv. Vi har inte varit helt nöjda med de råd vi fått från andra ställen (våra första häckplantor handlade vi från en plantskola längre bort, per post). Nu har vi handlat dessa plantor från en "ny" plantskola där vi fått förtroende för de som äger  den och de råd vi hittills fått av dom. Jag menar, en trädgårdsmästare vid namn Kåre känns stabilt på något sätt. Så de råd vi kommer följa för vår nyplanterade häck är att vänta ett år med beskärning så att plantan hinner rota sig ordentligt. Därmed kommer det också finnas lite grönt på plats under året vilket kan vara trevligt. Sen ska vi lägga ut markduk istället för täckbark de första åren, för att skydda mot ogräs. Det sura i täckbark kunde visst kväva rötterna. Enligt Kåre alltså. Vi är noviser på området, så vi får lov att lita på Kåre.

Arbete som återstår är att snygga till jorden lite, sätta fast droppslangen, gödsla (vi kommer gödsla med Chrysan nu i veckan), täcka med markduk, sätta kantsten i framkant, grässtoppskant i bakkant. På lång sikt kommer nog grannens staket också att tas bort.

Jag tycker det ska bli spännande att se hur dessa tar sig. De ser kanske inte mycket ut för världen just nu, men jag känner ändå hopp. Det kommer nog bli bra det här till slut!

Helgen sista dag började vi med att nogsamt följa regnets framfart på radarbilder. Nördigt, så det förslår. Vi gissade på att regnet skulle upphöra runt kl. 11. Precis när närmsta plantskolan öppnar. Dagsplaneringen gjordes därefter och siktet blev inställt på att frakta hem jord. Det blev fyra släp med dyblöt jord. Som vi med skyfflar hivade över till nästa "häckdike". Jag ordar inte mer om det, för då är det nästan så jag känner för att ta fram dom fula orden. Kommer jag upp ur sängen imorgon så är jag nöjd. Och så förtränger jag att det förmodligen behövs tre lass till en annan dag.

På väg tillbaka med släpet och ett paket ligusterplantor som blev över från gårdagen hann vi botanisera tio minuter i plantskolan innan de stängde. Det blev ett snabbt inköp av ytterligare några penséer, ranunkler och bellis. Väl hemma slängde jag vinterns innehåll i krukorna och planterade vår istället. Ur en av krukorna hoppade farbror groda fram. Tur han inte hoppade rätt på mig då hade jag nog släppt ur mig ett rejält "vårskrik".

 Nyplanterat bredvid vår lastpall tillika entrétrappa.

Om man ska summera helgen så är jag mer än nöjd! Mycket fick vi gjort. Mycket fick vi vara ute i friska luften (skönt efter ett antal VAB dagar tidigare i veckan). Kan man få endorfiner av grävarbete? Jag tror det. Förbrukad energi som föder ny energi. Och nu efter en god fisksoppa och en tur i bastun känner man sig nästintill som ny igen. Trädgårdsarbete "is the shit"!