Det hände en liten fadäs igår när jag stod för målandet. Ett par steg ner från stegen, och plums med foten halvt ner i målarburken. Så det kan gå. En liten del färg gick förlorad. Och mina Crocs likaså. Utvändigt ser det väl ut som att det kanske skulle gå att putsa med lite thinner. Men invändigt… Man kan väl säga som så att jag inte behöver måla tånaglarna på den foten på ett tag. Men skam den som ger sig efter små motgångar – jag fortsatte målandet med bara en sko och det gick det med även om det förmodligen såg rätt roligt ut. Jag ska nog passa på att utnyttja detta tillfälle till att införskaffa ett par nya crocs i en annan färg.

Så det har blivit att jag har gått barfota där ute, nu när jag stått utan mina ”gå-ut-i-trädgården-skor”.  Det känns lite symboliskt också. Att jag en sista gång vill känna gräset under bara fötter innan vardagen tar vid imorgon.

För det är helt klart lite splittrade tankar idag. Jag har inget emot sensommar och höst, tvärtom det är en mycket skön årstid. Det är nog mest att jag skulle vilja ha lite mer tid. Tid till att vara ledig. Tid till att fixa och greja. Bara få lite mer tid till att få  ordning&reda på saker och ting. Att hinna avsluta påbörjade projekt. Beta av och sätta punkt. Så att jag kan lägga all kraft på den omstart som hösten oftast innebär. Men hur mycket jag än vill så är det sista dagen idag. Det känns lite som lugnet före stormen. Jag går in och ut ur huset och försöker samla tankarna. Kameran följer med ibland. Och knäpper bilder på det som syns.

Idag åt vi sill & potatis till lunch. Det är gott med kall mat när det är varmt ute. Gräslöken klippte jag från vår odlingslåda. Vi kan väl konstatera att av de två gräslökar vi planterade var det minst en för mycket.

Vår dvärgsyrén på stam blommar igen på en av kvistarna. Lite sött faktiskt. Och dessa "pappa långben" verkar ha förökat sig lavinartat. Nu är de överallt, ute som inne.

Idag har det varit tryckande värme. Det är klart att det får bli bad i vattenspridaren för de som så önskar. Dvs lillasyster. Undrar om hon har förstått att det är dags för dagis imorgon.

Just nu luktar det gott i huset. Det blev en sista blåbärspaj av bären i kylen. Nu åker de återstående in i frysen i sällskap med de andra. För det är nog dags att byta ut gottigheter mot nyttigheter. Men först en sista paj alltså. Med dubbla satsen smulor, som jag brukar göra. Det blir nog gott till efterrätt ikväll.