Evighetsprojekt

Inspirerad av Hallakulles fina mormorsrutepläd har även jag påbörjat projektet att virka en filt av mormorsrutor. Ett projekt som jag räknar med kommer hålla på i evigheters evigheter innan slutresultatet är färdigt. Det senaste jag virkat måste nog ha varit en obligatorisk grytlapp på högstadiet, men med mottot "hur svårt kan det vara" (som ju senast brukades här) så tänker jag ge mig på att fixa även detta.

Så igår kväll, kvart i stängningsdags, gick jag in på den lokala sybutiken för att inhandla material. Damen i butiken var mycket trevlig och hjälpsam, och när jag till slut skulle välja storlek på virknålen tyckte hon det var en god idé att provvirka lite för att känna hur virknålen kändes i handen. Detta visade sig svårare än jag trodde. Jag lyckades nämligen inte virka en enda luftmaska! För er som inte är hemma på virkning så är luftmaska det mest basala och enkla inom virkning. Hur var det man gjorde igen? Sitter inte virkning i ryggmärgen? Tydligen inte, för hur jag än försökte så gick det bara inte... Nåja, både damen och jag fick oss ett gott skratt. Jag avskräcktes dock inte av detta misslyckande, utan köpte en stor kasse med garn. Och väl hemma lyckades jag till slut minnas hur det var man skulle göra, så nu har mormorsruta nummer ett påbörjats. Återkommer med slutresultatet om ett år eller så.

Amen då återkommer vi om ett år då ;) Själv har jag sån tur att jag redan har en som varit mormors. Lycka till!!

Strongt att ge sig på ett sånt projekt. Har sett flera fina virkprojekt men jag har heller inte virkat sedan syslöjdstiden, men kanske skulle man våga.

Ja där har du å göra, men det är minsann kul att sitta och pyssla med. Bra för tankeverksamheten oxå har jag hört.

Fick oxå mina handdukar förra fredagen, vi hade fått en skum avi som visade sig vara dem och som jag inte hunnit hämta ut. Förträffligt fina var de!



En en mysig virkhelg nu!

Vilken fin förvaring av garnet!

Ha en trevlig lördag, kram Sandra

Ja, virka har ju verkligen blivit poppis igen fast på lite annat sätt än virkade dukar. Det har jag fullt av... uppe på vinden. Lycka till, du får visa oss lite då och då hur långt du kommit! Med tanke på sanning nr 4 i nästa inlägg så hoppas jag du kommer i mål!

Skönt motto..."hur svårt kan det va?" Jag är också en så'n som gärna kan själv...=)Lycka till emd filten!

Åh. vad härligt! :) Ska du göra en med alla möjliga olika färger?

Jag var själv och införskaffade substitutgarn idag (eftersom det kritvita garnet var slut även i den Rustabutik vi besökte idag). Så nu kan jag äntligen fortsätta med min pläd. Jag har väl en sådär 50 rutor kvar kanske :) Parallellvirkning, it is!

Virka är kul. Men det var länge sedan jag gav mig på det. Det kommer säkert att bli jättebra!

Kram lallis

Oj! Nu har du minsann jobb. En sån filt har jag någonstans efter min farmor, tror morsan har den på vinden.

Du får väl sätta hela släkten på att göra några rutor var så går det fort......





Kram!!

Kul att börja med ett nytt projekt! Jag kan verkligen inte virka men det finns så mycket fint man kan göra!

Lycka till, fin förvaring!

Kram Rebecka

Ja, det kanske tar ett tag men du ska se att du snart kommer igång med virkandet. Det har en tendens att bli beroendeframkallande. Jag virkade en poncho för något år sedan och kunde knappt sluta. Det höll på att bli en väldigt konstig klänning...

Virka är roligt. Sist jag virkade så blev det två pannband åt mina barn...men det var bara fri virkning före det var det väl i skolan. Kram Anna

Virka är nog kul om man kan det vilket jag ABSOLUT inte kan!!! Men du kommer nog lyckas och inte tror jag att det tar ett år heller;) Ha en skön kväll, kramar emmsan

Vad roligt! Jag önskar så att jag kunde virka, sticka & sy - men är helt talanglös!Ska bli spännande att följa projektet;) Ha det gott!

låter spännande det där:-) Har ungefär samma "yrkeserfarenhet" som dig när det gäller virkning;-) Kram/jenny

Oj det var inte lite garn du hade köpt. Då har du nog sysselsättning ett bra ta framöver. Kram kram